18.16


Hemma efter utbildning på Kronis! Oj, va mycket folk det var när vi klev in på övervåningens konferansrum, när klockan slog 13.00 precis. Hela 32 personer var vi denna Tisdag eftermiddag, duktigt av oss alla att vi ökat antal från förra gången. Kändes till en början att det skulle bli en lång eftermiddag, men efter fikat var jag laddad på uppgiften "Lisa och Kalle" vi fick ta oss an. Först satt vi 5-10 minuter själva och försökte lista ut uppgiften svar, å efter det blev vi indelade i grupper för att försöka gemensamt och eniga komma fram med ett svar. Posetiv inställning som jag alltid  har, gick jag in med det denna gång också. "Allt löser sig! Detta är inga problem!" Men efter en stund insåg jag att det inte var så lätt uppgift vi fått, av föreläsaren.
Men kul var den, så skall faktiskt försöka låta mina föräldrar lösa den senare, ikväll! 
Efter uppgiften kom även vår klubbchef Matz fram och talade lite om framtiden och vad han tyckte om detta, å han berättade att han gärna ville ha fler som den servisen som gått fram och sjungit härom kvällen, fattade direkt att han pratade om mig och alla mina kollegor runt omkring mig med. Kul, att höra att det var modigt och tacksamt, av både kollegor och besökare!

Tusan kom just nu, på att jag borde ha varit på körrepetion idag klockan 17.00! Jaja, får sända iväg ett mess för att berätta läget till Carina, vår körledare.

Vad händer här näst, denna Tisdagkväll?
Sitter nu och tittar ut genom fönsret där solen skiner, tänker på min promenadkompis som jag gärna hade viljat haft här nu! Hade ju varit underbart med en promenad, i detta solsken! Men får väl ta och laga lite mat istället, för att klockan tickar mot efter sex och matdags. Sen får vi väl se om jag kanske skall ta mig en promenad själv, annars kanske jag skall ta mig en biltur med min brorsa?!?! Det var ju ett tag sen sist nu, å vi har alltid så kul på våra turer tillsammans!









"Tro det eller ej, men några få ord kan verkligen beröra!"







Barnet, med kärt, många namn, Michaela Stuxgren



 
1
ida

åhja, ord kan beröra mer än vad man tror :)