MIN TORSDAG OCH FREDAG
Utgång från Estniska barnhemmet, i Kyllaj 2011
Fotograf: Johanna Utterberg
Torsdag, Fredag sprang iväg rätt bra snabbt. Antagligen för att jag hade riktigt kul och inte hann tänka, så jätte mycket. Efter ha hängt hos Lucas på Torsdagen någon timme, drog jag hem för att träffa min kära Pärla. Möttes av henne och mamma i hallen, där dem satt och pratade medans mamma målade. Efter en del prat, bestämde vi oss för att vi skulle fika på kladdkaka. Så jag och pärlan drog iväg, för att handla kladdkaka medans mamma satt på kaffi. Dock var det bara dem som drack kaffi, för jag har ännu inte lyckats bli så stor och kommer säkert inte det heller. Det var verkligen en riktigt trevlig fika, det kändes som förr när Johanna hängde här!
Klockan tickade på och vår käre vän Jonte ponken dök upp, så det blev en delning på en barnpizza på Tigris innan vi hämtade upp Vickan och vidare mot uteserveringen Vinäger. Där mötte vi på vår gamla arbetskompis Adam och hans kompis Olivier, som jag träffat några kvällar tidigare. Snackade och skratt, tills allihop till slut lämnade mig och gick åt varsitt håll.
Tog mig bort mot vännerna Viggin och Alexandra, för att vänta in min pojkvän. Dock slutade det med att dem taggade upp mig rejält och det blev utgång, bara sådär! Vi mötte upp Lucas, Matte.K och Miggo på O'leryes, sen drog vi vidare mot Hamnplan 5. Så en kväll som egentligen skulle bli sängen och sovning, slutade med dansande på hamnplan, vatten över hela mig, svarta fötter, mat på mitt sovrumsgolv. Riktigt skoj!
Fredagen bjöd på en lång sovmorgon, frukost/lunch med mina föräldrar och sedan drog jag emot MAXI för att jobba. När jag anlände till parkeringen, var den full men tänkte inte så mycket mer på det. Det brukar det ju liksom vara vid fyratiden. Men väl inne i butiken, med arbetskläder var det kaos. Inga datorer fungerade, inga självscanners fungerade och korten i kassorna fungerade fram och tillbaka. Morgonens oväder, hade slagit ner brevid MAXI och slagit ut datorer och kassasystem. Även om detta hade hände, har jag aldrig sett köerna växa så långa som förbi godiset. Det är liksom över 10 meter långt, om inte ännnu mer.
Senare mot kvällen lugnade det ner sig, men ändå sprang jag runt och hade fullt upp.
"Det roligt med planerade saker, men oplanerade saker blir ännu roligare!"
